känner mig som den lilla tomtegubben
ni vet han som satt utanför sin stuga, uppå en tuva, frös och nös. Den satackaren hade snuva. Det har jag med. Det var faktiskt väldigt länge sen jag var förkyld. Och varje gång glömmer jag av hur erbarmligt trist det är. En arbetskamrat sa en gång att det är en ovärdig sjukdom. Och det är det man nyser, snorar och ögonen rinner okontrollerat. Nu är jag fortfarande i starten så jag får väl se hur det hela utvecklar sig. Jag kurerar mifg med Esperitox vilket ibland faktiskt gör att det inte blir så farligt. Nog om detta.
Annarrs har jag varit rätt så aktiv idag. Burit upp sommarskor på vinden och tagit ner mittemellan-skorna. Sen gjorde jag en blixutryckning till järnaffären som stängde 16.00 för att köpa plugg för att äntligen kunna hänga upp draperiet i hallen som jag har planerat i typ två år. Jag vet att vi har långa startsträckor i vår familj. Men desto roligare när det görs något. Nu väntar jag på att maken kommer hem för vid borrning i väggar går min gräns för händighet.
Anslutningsvis en stilla reflektion över tvätt. Varför tar aldrig tvätt slut? Jag kommer aldrig fram till den där punkten när det inte finns något att tvätta, inget att lägga in och allt bara är klart. Tur att det i alla fall finns tvättmaskiner. Det är nog den hushållsmaskin jag absolut inte skulle kunna klara mig utan. Och spisen förståe och kyl och frys. Man är allt väldigt beroende av många saker. Att de åtminstone ska fungera. Det enda som det inte är nån katatstrof när den går sönder är diskmaskinen. Att det är ruskigt tråkigt är en helt annan sak.
Ha en trevlig söndagskväll. Jag ska hänga tvätt:)
Annarrs har jag varit rätt så aktiv idag. Burit upp sommarskor på vinden och tagit ner mittemellan-skorna. Sen gjorde jag en blixutryckning till järnaffären som stängde 16.00 för att köpa plugg för att äntligen kunna hänga upp draperiet i hallen som jag har planerat i typ två år. Jag vet att vi har långa startsträckor i vår familj. Men desto roligare när det görs något. Nu väntar jag på att maken kommer hem för vid borrning i väggar går min gräns för händighet.
Anslutningsvis en stilla reflektion över tvätt. Varför tar aldrig tvätt slut? Jag kommer aldrig fram till den där punkten när det inte finns något att tvätta, inget att lägga in och allt bara är klart. Tur att det i alla fall finns tvättmaskiner. Det är nog den hushållsmaskin jag absolut inte skulle kunna klara mig utan. Och spisen förståe och kyl och frys. Man är allt väldigt beroende av många saker. Att de åtminstone ska fungera. Det enda som det inte är nån katatstrof när den går sönder är diskmaskinen. Att det är ruskigt tråkigt är en helt annan sak.
Ha en trevlig söndagskväll. Jag ska hänga tvätt:)
Kommentarer:
Hälsningar från : ejmis
Just nu är jag VÄLDIGT nöjd med min tvätt-situation, bara lite kvar på botten i tvättkorgen
och det hör inte till vanligheterna att det är så =)
Hälsningar från : Badtanten
Tack för utmaningen. Har själv en skaplig tvätthög för vi har varit borta i helgen och då blir det så att man tvättar upp hela packningen även om det inte har blivit använt. Kanske är det lite knäppt.
Hälsningar från : eva
Jag känner igen känslan. Eftersom jag är sjukskriven nu så finns det gott om tid att röja i garderober, smörja in vinterskorna, tvätta och lägga in i skåpen. Samtidigt dyker det upp nytt
som ska tvättas, torka och strykas. Never ending story...
Trackback