FI - litet allmänna funderingar
Jag hade faktiskt glömt att jag har en blogg. Det är ungefär som när man var i den åldern när man skrev dagbok. Jättemycket först och sen allt mer sällan. Men nu känner jag att jag måste skriva några rader. Jag har just varit inne på Aftonbladets hemsida. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. FI, jag säger bara det. Är det vuxna människor människor som är med detta nybildade parti? Jag tycker att det stundtals verkar vara på samma nivå om när min dotter är osams med sin kompisar. "hon är så dum mot mig, men då tänker jag minsann inte vara med henne mer". Sen blir jag så konfunderad kring hur denna sk feminism tar sig uttryck. Pojkar skall få ha flicknamn och tvärtom. Jag säger bara "Och???...." En kvalificerad gissning från min sida är att detta parti kommer att ha en kort livslängd. För att få legitimitet bland litet mer breda lager än bland en mycket begränsad grupp av personer behöver de nog försöka hitta en profil som gör att jag som vanlig kvinna kan känna att det är väsentliga frågor jag kan identifiera mig med som drivs. Den som lever får se!