operation övertalning
Annars har jag och väninnan haft en trevlig afton. Är lite trött. Men snart får man krypa ner i sängen.
nu ska jag slänga mig på cykeln
Annars har dagen varit bra. Inte har jag hunnit allt jag skulle gjort men det kändes ändå rätt bra att packa ihop 15.30. Hann med en sväng in på gymmet. Och nu som sagt skall jag snart iväg.
vart tar tiden vägen
Nu har jag en logistikkväll. Dvs kör och lämnar och hämtar på diverse träningar. Emellan har jag hunnit åka och handla så att jag ska få lite mat i magen. Kvällen skall sen avslutas med hämtning efter dotterns fotboll klockan 22.30. Det är väl en okristlig tid?? Här skulle man kunna ägna sig åt att diskutera varför flickorna får såna mysko tider. Men det tänker jag inte göra. Nu ser jag mest fram mot fredagen. Sen är det helg och förmodligen en liten tripp till lilla paris för att se på en utställning som makens gamla kompis, Karl Bernling, har "Nästan vuxen 1975 - 1980". Det skall bli kul!
Bloggar man saknar
Det ändrar sig därute. Åsa har skaffat lösenord. Hmm vafför gör hon på detta viset? Finns säkert nåt skäl. Men jag vill läsa hennes blogg.
Sen en annan som bara försvann en dag var Badtanten. En så kul blogg som handlade om livet i ett badhus. Där kunde man läsa om allehanda händelser. Kul var det.
Och så var det Eva som tog time-out på Insyn i ett vardagsliv. (hoppas operationen har gått bra)
Ja och ibland så tappar man bara bort folk eftersom jag var tvungen att installera om hela skiten när Windows hade havererat. Men Eva du kanske kommer igen. Och Åsa, om jag ber supersnällt så kanske jag kan få lösenordet. Och Badtanten? Vart tog du vägen?
tråkigast i månaden
segt värre
Nu är de klara. Dags för mysstund med sonen.
måndagar är snabba
Det är kul när man både får skratta och tänka efter.
Idag var jag sannerligen seg på morgonen. Jag tror det beror på att jag inte hinner vila ut på helgen. Såna helger när inget är inbokat är jag piggare efter. Men å andra sidan är såna helger tråkigare. En annan lösning är att göra helgen längre. Dvs korta av fredagen. Det skall jag försöka med denna vecka. Får se hur jag lyckas. Det är väl lite av en planeringsfråga.
Idag ingen träning. Hann istället köpa skor åt sonen. Han blev så glad när han för en gång skull kunde köpa just de han ville ha. Det är annars väldigt vanligt att de är slut i hans storlek. Själv har jag köpt fyra ittala kivi-ljustakar. De är så fina tycker jag. Idag blev det klara och grå.
poetisk fortsättning
Jag bara måste dela med mig av vad jag snart fick svar på i mitt tidigare inlägg. Mia svarade i en kommentar och så tänker jag att dessa ord från Ebbe Linde till Karin Boye är värda ett eget inlägg. Tack Mia!
"Själens näckros"
All din dikts spänstiga renhet och
flickaktiga styrka
blommade i dessa ord.
Men jag har värre.
I mitt öra spökar en kuslig klangassociation
näckros nekros.
Jag tror att jag ska börja läsa mer dikter. Det är säkert bra för oss stressade nutidssjälar.
Boktips
Fick tips om denna bok från en väninna och nu vidarebefordrar jag det.
"Smuts" av Katarina Wennstam är helt klart läsvärd. Den ger en held del att tänka på. Det är inte alltid så självklart hur man ser på saker och ting.
Följande är ett utdrag från bokus.com
"Jonas Wahl är framgångsrik advokat. Han har en stark och vacker fru, fina barn och ett i varje detalj designat hus. Jonas karriär har tagit ordentlig fart och han har fått ett erbjudande från TV att kommentera en traffickingrättegång som dominerar Sveriges nyhetsbevakning. Vad ingen vet är att han spelar ett mycket högt spel i medias strålkastarljus. Hustrun Rebecca hanterar sin chefsposition på TV perfekt och borde kunna luta sig tillbaka då barnen mår bra och alla berömmer henne för deras vackra hus. Men det finns en krypande känsla av att allt inte står rätt till och Rebecca undrar ofta vad Jonas gör alla kvällar han jobbar över. Men hon är en kvinna som har gjort förnekelsen till en konst och som ständigt putsar på familjens fasad - utåt sett en lyckad yrkeskvinna, mor och maka, men inombords växer tvivlen kring livet och äktenskapet.
Samtidigt utvecklas deras 14-åriga dotter Emma snabbt och hennes begynnande sexualitet pockar på. Emma lockas och skräms av sina egna fantasier och omvärldens reaktioner. Skammen bränner - men vem är det egentligen som är skamlig? Smuts är en spänningsroman och ett starkt familjedrama som landar mitt i debatten om sexköp och trafficking. Det är en skarp skildring av en värld där mäns rätt till kvinnors kroppar står över allt annat och där domstolarna väljer att titta åt ett annat håll."
poesiafton - nu har jag börjat fira
att jag så småningom kommer att fylla 45. Jag och en väninna som är några månader äldre än jag hade igår en liten fest för våra gemensamma vänner. Det kändes ju lite konstigt att bli firad sådär två månader innan det hela beger sig. Lite grand att ta ut "sorgerna" i förskott. Det är ju helt klart så att man börjar bli äldre. Typ riktigt medelålders. Det är rätt många tecken på det som inte går att bortse ifrån. Nog om detta.
Vi hade alltså poesiafton. Det gav aftonen en extra dimension. Jag för min del läser inte så ofta poesi eller dikter. Det var mer förr. Alla hade med sig något att läsa för oss andra. Det var roligt att höra vad man hade valt. Själv hade jag valt en av Karin Boyes dikter. Inte så originellt kanske meninte desto mindre är den bra:
I Rörelse
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen, är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
En av frågorna under gårdagen är fortfarande obesvarad. Någon diktare, det kan ha varit Karin Boye men det kan vara någon annan har nån gång skrivit en dikt med orden näckros - nekros. Men var? Är det någon som vet? Att jag frågar beror på ett framentariskt minne kring denna orvdändning från min gymnasietid.
Snart dags för core och spinning.
är jag trött eller är jag trött?
Men attans vad man hinner mycket mellan 7 och 8 på jobbet. Problemet har dock varit att jag inte anpassat dagarna efter de tidiga mornarna med påföljd att arbetsdagarna har blivit något långa. Igår var jag på Kvalitetsmässa i Göteborg. Det var kul. Den största behållningen var Helge Skoog och Pia Johansson. "Hur man pekar med hela handen samtidigt som man kliar sig på näsan." Därefter så firade vi äntligen av en tidigare arbetskamrat. Det var riktigt trevligt men blev lite sent. Så i morse lyckades jag övertala maken att köra dottern. Så fick jag sov lite längre. Han är snäll. Han vet det.
Och nu på fredagen så är jag faktiskt hemma i tid. Snart skall vi gå på spinning. Det är ett bra sätt att sluta veckan på.
Sen blir det räkor. Klassiskt fredagsmys.
persona non grata
Nej det är inte lätt för dem. De har alldeles för mycket att välja på. Och det är också lite märklig situation att se alla dessa pedagoger försöka kränga sitt program på ett tilltalande sätt både för elever och föräldrar på en gång. Och jag bara kände hur dottern satt bredvid mig och var rädd för att jag skulle säga nåt pinsamt.... När hon sen återförenades med sin a kamrater och hon med ett litet ansträngt leende sa: "Mamma jag ska fika, du kan få gå hem nu" så förstod att jag var persona non grata. Så jag gick hem och undrade vad jag hade haft där att göra över huvud taget. Förutom att jag faktiskt tyckte att lärarna verkade engagerade. Men det kan de ju kosta på sig att vara en kväll.... usch vad negativ jag är.
Sen kom jag hem och nu ska pojkarna se på fotboll. "Du kan få sitta med oss om du inte säger för mycket dumt..."
Jag suckar.
fotboll i allmänhet och toppning i synnerhet
Om toppning står att läsa om i DN idag. I vår famlij så är fotbollsintresset olika stort. Själv ser jag gärna på ungdomsidrott. När barnen är med. Däremot är jag inte så intresserad för övrigt. Maken och sonen har verkligen fotbollen som ett stort intresse. Därför har jag med stort intresse följt det senaste årets utveckling och drama på den lokala idrottsarenan. Sonen spelar i ett av ortens lokala lag och har så gjort sedan han var 7. Under förra året började en av de lokala klubbarna att "satsa". De fick ny tränare och eftersom sonen har kompisar som spelar i detta lag började de " dra" i honom för att få över honom. Han är rätt bra i mål. En jobbig tid för sonen men till slut bestämde han sig för att stanna kvar i sin gamla klubb. Efter detta har det varit oerhört rörligt i denna åldergrupp. Pojkar slutar och byter så det knappt går att hålla ordning på vem som spelar var. Det spekuleras i vem som ska gå över och de lokala derbyna är oerhört känslofyllda. Leken har gått över i allvar.
Det är väldigt lätt som vuxen att förlora sig in i denna värld av satsningar och toppningar. Både på ledarsidan och bland föräldrar. När man så här efter avslutad säsong sitter och funderar finns det anledning att fundera över hur man själv förhåller sig.
Det är då riktigt intressant att läsa ovanstående artikel som handlar om forskning som visar att elitsatningar bland barn är dumt. Klubbarna missar talanger. Henke Larsson satt på bänken när han var 14.
Avslutar detta med att citera dottern som kom hem efter en cup där tränarens sagt när laget gått till final att två av tjejerna inte fick spela för att de drog ner laget. "Hur kan han säga så när de har tränat och satsat så mycket hela säsongen? Det var bara snack med att det viktigaste var att vi skulle ha kul..."
Fotboll kan vara så kul. Men ibland tappar vi vuxna perspektivet!
kära nån
nu har maken och väninnans make förenats i någon slags allians. De ska minsann se på fotboll tillsammans. Eller om det blir balett eller nåt annat. Jag bara hoppas att Sverige vinner över Lettland. Här kommer att bli så nedrans trist annars. Glåporden kommer att hagla och invektiven vara gräsliga.
Min plan är att hålla mig på sovrummet i alla fall om tendensen på matchen är negativ. Men om Sverige bara kan se till att sköta sig kanske jag kan uppehålla mig i vardagsrummet.
sammanfattning av gårdagens fotbollsmatch
Väninnan ringde mig. Vi har en väldig stor för varandras situation när det är fotboll. Dvs bådas våra män är fullständigt absorberade när det är nån match. Den behöver inte ens vara viktig här hemma.
Efter förlusten säger hennes man:
-Består svenska landslaget av ett gäng balettdansöser??
Jag delgav maken detta expertutlåtande som snabbt replikerade:
-Ja, ett gäng överbetalda balettdansöser.
Så nu vet vi det. Hur ska nu detta gå mot Lettland? Kan de tänka om och byta ut tåspetsskorna mot fotbollsskor?
en alldeles vanlig söndag.
Sen har jag hamnat en stund framför datorn. Nu ska vi ta en promenad. Sen har vi ett projekt "Tömma frysen" det innebär att vi nte handlar utan tittar vad vi har i frysen och anvädner det. Idag har sonen föreslagit pizza så det får det bli.
Snart skall vi gå en promenad med hunden. Och efter middaglagandet skall jag ta en sväng till gymmet för ett pass core coh spinning.
Sen får man väl se om det finns nåt kul på tv:n och sen sängen.
Ja, så ser en rätt typisk söndag ut för mig.
tryck till då....
En klar fördel med em-kval är att blogg.se funkar som en klocka!
här råder ett aggressivt krigstillstånd
Annars har kvällen varit bra. Stillsam middag med goda vänner och god mat (som jag hade gjort). Kom precis på att jag måste diska långpannan. Hur kul är det på en skala?
Ha en trevlig kväll. Om det är möjligt....
ibland har man tur
Men idag var det så bra. Veterinären tittade på vårtan och så suckade hon och sa: Är det inte något annat som behöver göras?? Det som är kostasamt denna gång är ju själva sövningen. Sen bränner jag bort vårta och så är det klart. Nej, sa jag, det tror jag väl inte. Då öppnade hon hans mun och sa att han har rätt mycket tandsten. Alldeles för mycket. Och så bra. Eftersom jag fortfarande var kvar i samma försäkringsperiod så sövde hon hunden för att ta bort vårtan. (Det hade hon behövt ändå) Men sen rensade hon tänderna. Sövningen betalade försäkringsbolaget. Så vid det här laget har jag snart tyckt att det varit meningsullt att betala försäkringen.
På köpet fick jag stå ut med att få en föreläsning om vikten av att bortsa hundens tänder varje dag. Eller om jag är lat skrapa tänderna en gång i veckan.
Annars har dagen varit pestig kort och gott.
utvecklingssamtal
hade jag tillsammans med dottern idag klockan 17.00. Hennes fröken är så käck. Hon ringer alltid och så bokar vi en tid som i alla fall jag är nöjd med. Sonens fröknar skickar ut ett antal tider som är mitt under skoldagen. Med påföljd att maken aldrig kan vara med.
Åter till dagens samtal. Kort sammanfattning: Allt var bra. Men dottern kommer att behöva jobba på för att behålla sina betyg och också försöka höja sig i något ämne. Allt för att komma in på det program hon vill gå.
Dottern är förresten sjuk. Just när hon ska på PRAO. Den skulle vara på posten. Jag tänkte att det skulle vara så bra för henne att få en konkret upplevelse av att gå upp klockan 6 under två veckor... så blir hon sjuk. Anledning till detta är att hon vill söka till en gymnasieskola dit hon blir tvungen att resa. Det kunde vara bra för henne och lite känna på tidiga mornar i ett sammanhang tänkte jag.
Efter samtal och handling stack jag iväg på spinning. Så skönt det var. När jag kommer hem klockan 20 över 8 så ropar alla efter mat. Ingen har över huvud taget tänkt tanken att laga till nåt. Tvätten som jag bad att "någon" (läs maken) sätta på låg fortfarande i tvättkorgen. Jag blir så trött.
Det slutade med att jag fixade mat åt sonen och nu ska jag hänga tvätt.
har faktiskt skämts ett tag
Maken hade i alla fall fått förhållningsorder i vad han skulle säga. Rycka hunden på huvudet. I övrigt rejäl nedklippning, lämna kvar morrhåren och pudelklippning på fötterna.
På vårt gamla trim brukade detta innebära att hunden kom tillbaka med öron som lövbiffar och nerklippt. Och man kunde nästan inte ana att det faktisk är en cocker.
Men så här fin blev han idag.
Jag och maken tycker han dessutom verkade nöjd med sig själv. Ibland när hans öron har blivit nedklippta så har han verkat skämmas litet över sin nakenhet. Nu kan man ju faktiskt se att han är en cocker.
Kan dessutom bjuda på söta bilder på min arbetskamrats Blue Russian kattungar:
De är verkligen bedårande.
Annars har dagen varit bra. En arbetsgrupp jag varit med i avslutade årets arbete med en god middag på restaurang Respekt i Göteborg. God mat men framförallt trevligt sällskap. Det är kul att få lite flärd i vardagsarbetet ibland.
Förkylning hejdades av en god natts sömn. Fortsätter det på detta sätt är jag helt fit for fight i morgon.
Då stundar utvecklingssamtal för dottern. För sonens del är det dags på torsdag. Vi får väl se hur det blir.
jädrar också
jag säger som maken häromkvällen.... nu är det nåt på gång. Jag förträngde det hela eftermiddagen för jag hade ju tänkt att träna. Men icke jag har ont i halsen och det är inte mer med det.
Det är bara att slappna av och koppla bort allt vad träning heter till dess att man är bra.
Den manliga delen av familjen sitter bänkade för att se fotbollsgalan. Jag och dottern skall se på CSI och jag har bytt ut en hundpromenad mot att jag plockade ut diskmaskinen + att jag tubbade sonen att göra sällskap med far sin.
Så ha en trevlig kväll!
Tillbaka till framsidan
Det känns riktigt skönt att vara hemma igen. Allt har klaffat bra. SJ höll i princip tiderna. Det enda var en liten försening på vägen hem. Men det vara i samband med ett byte och i och med att sista tåget var i tid så rullade vi in på minuten.
Stockholm är stort tycker jag varje gång jag varit där. Det är nästan litet överraskande att gå in på vår lokal ICA-handel och där träffar man en massa folk man känner....
Vad har vi då gjort? En märklig sak hände och det var att vi hamnade på Götgatan innan affärerna öppnade. Jag och dottern är sällan tidiga. Svågern ville nämligen in och arbeta på lördagsförmiddagen. Därför hade han hetsat oss lite för att hanslkulle komma iväg. Och vi åkte ju hellre med honom än att kränga runt i en buss. Varpå vi var på Medborgarplatsen 10.45. Vi fick alltså tillbringa en kvart i hälsokostaffärer mm innan Weekdays öppnade. Där skulle ju dottern handla jeans. Sedan fortsatte dagen i shoppingens tecken. Tonårskläder varvades med bebiskläder till det väntade barnet. Även jag lyckades till slut hitta en kofta.
Mat åt vi på Tures i Sturegallerian. Några kändisar lyckades dottern se (de är ju inte så frekventa i vår lilla stad).
Annars var det som tidigare. Bra service och god mat på "Pensionat Gustavsberg".
Och som vanligt så skapade shopping med min lillasyster behov som jag inte tidigare visste att jag hade.... :)
teater - frissan - stockholm
Sen teatern "En man utan skuld" en enmansteater med skådespelaren Daniel Färnstrand: En monolog som beskrev han erfarenheter av att växa upp i en familj med missbruk och familjevåld. Den var bra. Och jag kan också bjuda på en bild:
Efter föreställningen satte jag honom på tåget och sen vidtog lite hemlogistik. Dvs köra dottern till träningen.Imorgon åker jag och dottern till Stockholm. Kul att åka ensam med henne. Vi åker tåg. Det är ett sätt att resa som jag gillar. I Stockholm skall vi hälsa på min syster och hennes man. Snart åker de och hämtar sin dotter i Kina. Det är den stora händelsen i vår släkt för närvarande. Helgen skall ägnas åt umgänge och shopping. Det brukar vara kanon att hälsa på dem. De ser verkligen till att man får det trevligt. Vi får ju passa på nu innan de får barn. Sen blir det väl kanske inte samma service :)
halkade hit och dit
Här kommer en av mina arbetskamrater i full fart. Vi körde i olika farter och verkligen ställde oss på bromsen i vått höstväglag och halt dito. Det tar en väldig tid att få stopp på en bil. Och hindrena var lätta som tur var.... eftersom vi körde på dem. Plötsligt bara stod de där och det var vi inte ett dugg beredda på. Helt koncentrerade på att bromsa och oj plötsligt ska man väja också... :)
Sen konstaterade vi att det där med ABS är allt bra. Men i väldigt hög grad hänger det på föraren. Att fatta blixtsnabba beslut och att tänka om om det första inte funkar. Och betänk då att när du kör i 90 kommer du trettio meter på en sekund..... När du kör i 50 har du ungefär 16 meters stoppsträcka när det inte är halt. Bara blött.
Sen bromsade vi och svängde kraftigt samtdigt. I 50 var det inga problem.... i 55 gick det hyfsat. I 58 var det nästan omöjligt. Små marginaler med andra ord.
han är verkligen inte fräsch...
Nu har jag tjuvlyssnat på ett samtal i omklädningsrummet på gymmet igen....
- Hur är det med honom?
- Han är verkligen inte fräsch... det är nåt med muskulaturen.... man kan verkligen undra vad det är med honom....
- Ja?
(i detta skede börjar en inre diskussion i mitt huvud. Herregud är det så män bedöms ute i gymmet. de har det ju inte bättre än vi - tjejer alltså.... ständig bedömning)
- Och häromdagen var vi ute och sprang.. jag sprang bredvid honom och plötsligt sparkade han till mig....
- Men ojdå hur gick det?
- Han träffade mig på armen och foten...
- Det var ju inte bra....
- Ja jag vet inte vad jag ska göra..... men nu har jag i alla fall fått rådet att skritta med honom fram till söndag....
Om man inte gillar att träna kan man i alla fall ha väldigt kul i omklädningsrummet.....
äntligen
Dottern har monterat upp sin dator igen.
Det har varit lite jobbigt när hon periodvis har ockuperat våran. Det innebär också att hennes röra sprider ut sig från hennes rum till resten av huset. Men nu funkar allt däruppe och snart har hon väl lyckats med att städa klart också.
Annars är här en lugn lördagskväll, Jag har drabbats av städmani och håller på och grejar. Just nu har jag en liten paus. Det är kul att städa när man inte blir arg hela tiden :)
Annars har det varit en fantastisk dag. Som i och för sig blev lite kort i ena änden. Vi vaknade så väldigt sent. Men förmodligen var vi extremt trötta. Men vi kom igen och hann med både en härlig hundpromenad och ett spinningpass.
Sen hade dottern fixat middagen. Det var inte så dumt. Vegetarisk lasagne ur Annas Nya kokbok. Den är med spenat, tomatsås, keso mm. Och mycket god.
skall det verkligen vara så här?
"Varför?" Är det nån som vet?
Och vad händer om man vattentvättar de för tidigt?
Och om man hoppar över kemtvätten? Känner mig som en riktigt gammaldags mamma.
Så här ser de ut i varje fall:
Resumé av Cabaret
Maten var som sagt god.
Till förrätt var det en kräftsoppa
Jag som inte tål kräftor fick 
det är en paprikasoppa. Mycket bättre än enbart en torr brödkant som varit alternativet....Sen var det barbeque
med tillbehör 
Till efterrätt
Det är inte så myckt kvar för jag glömde att ta kort :)För att klara oss oss genom kvällen hade vi hjälp av vår servitör
som var både tålmodig och trevlig.I pauserna gick bröderna Cartwright runt och pratade med publiken:
Här Jan Rippe. Sen tyckte sällskapet att jag började bli pinsam med fotograferandet så Anders Eriksson fick jag inte ropa på och då blev det så här: 
Sen var det show. Här kommer ett urval blider som trots kvalitén ändå förmedlar känslan tycker jag:
Det fanns faktiskt också ett budkskap och det var att man är bra som man är och behöver inte genomgå total recovery super makover. Kvällen slutade med extranumret. "Det ska va gött att leva" Och det kändes rätt bra att gå hem med den låten i skallen!