123 Schtunk
Maken är som tur är förutseende så vi satt inte längst fram.
Så om ni har chansen ta den!
ordningen återställd
Men dottern hade haft det bra. Vi har sett på alla bilder och det blir förmodligen ett minne för livet för henne.
imorgon
Idag ringde hon hem för att kolla att hon hade pengar på kortet om utifall att hon får övervikt....
Det har hon.
... de ska ju rensas också.....
"Det är skönt att röra på sig!"
Så maken hittade på en tur. Den var tänkt som en runda med mellanlandning vid liten sjö att bada i. Alltid skönt efter många backar. Nåväl så mycket badat blev det väl inte för min del men maken hoppade glatt i.
Mina fötter fick vila. Glad var jag för det. Kaffe och macka smakade gott fastän jag inte badat. Det är ju annars en sån där märklig sommarregel från förr. Inte fika förrän man badat och efter fika inte bad förrän om en timme.....
Sen började det. Svampmanin. Maken kom plötsligt på att det var ju på den här vägen som vi hittade så mycket kantareller ett annat år..... det går ju liksom inte att sluta leta...... man blir besatt....
Inte fanns det så mycket där vi tidigare hittat men det fanns nya ställen och vår lilla burk som vi tidiare haft smörgås i blev snabbt fylld.
Vi plockade och plockade. Plötsligt slog det mig, där jag låg på knä och fångade in svampar under en gran att ja just det de ska ju tas om hand också.
Sen skall de gärna komma till användning.
I vår familj är det bara jag och sonen som är förtjusta i de gula svamparna. Maken älskar att plocka men avstår gärna från svampmackan.
När vi var klara hade vi närmare 1,5 kilo svamp i ena cykelväskan.
Cykla och plocka svamp är att rekommendera.
Dagens skörd:
ja hur dottern har det i frankrike kan man undra...
Det jag vet är att hon är förkyld. Hon har fått mediciner av den "franska mamman". Hon har varit på "Fête de Magdaleine" (stavningen är nog inte korrekt). Hon konstaterade att den var ungefär som en svensk festival. Även fransmän får lite för mycket under västen. Där ser man tänkte jag.
Idag var planen att de skulle åka till Atlanten för att surfa.
Imorogn bär det av till Pyreneerna för fotvandring.
Sen vet jag inte mycket mer. Enligt ryktet lär hon ha köpt sig en "jättefin" klänning.
Hon verkar i alla fall nöjd och glad. Trots förkylning.
utan tvivel är jag inte klok
"Mamma jag är väl inte dum???!"
Nej det är hon ju inte. Det känns bara lite långt bort. Det går ju liksom inte att ta bilen och komma ilande.
Sen började jag fundera på hur det ska bli i framtiden. Då kan hon ju bege sig ännu längre bort.... Tur att man fått öva sig lite nu.
En sak som var klok tyckte jag var att jag tog en lite diskussion med henne om vad som var nödvändigt att ta med och inte. Till slut vägde väskan 16.5 kilo. Hon skall ju transportera den. Och i princip tror jag inte att hon hade tagit ut något som hon kommer att sakna.
hur en trasig tandställning kan få en att känna sig lycklig....
Hela fredagen ägnades åt att förbereda sonens konfirmation med därtill tillhörande bjudning. Det var alltså logistik hela dagen och allt hade klaffat. Maten var klar. Borden dukade. Dottern hade städat. Kort sagt allt på listan var avklarat. Några saker återstod som inköp av jordgubbar och färskt bröd. Men detta skulle hinnas med på lördag morgon.
Då klockan halvettt på natten på fredagen kommer dottern ner med en del av sin tandställning. I handen. Den hade gått sönder. På en fredagsnatt. På måndagen klockan 6.55 ska hon sitta på planet till Paris. Snacka om dålig tajming.
Hur det än var så insåg jag att detta inte kunde åtgärdas mitt i natten. Så jag lade mig och somnade av pur utmattning. Vaknade 6.50 och det första jag tänkte på var tandställningen. När det var rimlig tid skickade jag två SMS. Vid åtta ringde jag akuttandvården i Göteborg. De var inte så tillmötesgående. En privatklinik tog inte emot patienter under tjugo år. På Borås akuta folktandvård lovade de mig en tid men jag var tvungen att ringa nästa dag. Men de var tillmötesgående och jag kände mig redan rätt övertygad om att det skulle gå att hitta en tillräckligt bra lösning.
Då ringde dotterns tandläkare. Det var hon som fått ett av mina SMS. Efter att ha hört om hur läget var: Trasig tandställning, flyget måndag morgon osv så erbjöd hon sig att komma över med en tång och fixa till det hela.
Så allt ordnade sig denna fantastiska dag.
- Sonen blev konfirmerad med den äran.
- Det regnade inte förrän sen eftermiddag
- Dotterns tandställning är fixad
Min känsla just nu är oerhört stor tacksamhet och lycka över att allt gick så bra.
den svenska kronan väger för lätt
Men när man väl kopplade bort hur mycket varje dansk krona motsvarade så var det ändå väldigt trevligt.
Jag, maken och dottern har vandrat omkring på dem danska gatorna och tittat. Inte köpt så mycket men däremot ätit en massa.
Nu är vi hemma. Förberedelseran ska starta för konfirmationen. På lördag smäller det.
Sen är vi hundvakt. Har alltså två i huset just nu. Vår egen är väldigt lugn. Den vi lånar är motsatsen. Men när han smiter kommer han om vi lockar med skinka.
lite irriterad
Så hem kom jag. Väl hemma placerade jag mig i hängmattan. Och somnade. Sen var jag ute en stund med hunden och sen in. Slog på datorn och där hittade jag ett mail från vänninan. Hon hade försökt ringa hit under gårdagen men det hade varit upptaget hela tiden. Hmm. Det var väl någon som inte hade lagt på telefonen.
Men nu var det lite sent. Så det får bli efter semestrarna.
Trist för jag hade ju sett fram emot detta. det är nog så att jag behöver semester.