packångest

det är nåt jag lider av och alltid har gjort. Jag tycker det är trist dessutom. Går och funderar på vad jag ska ta med mig. OK det är bara tre dar. Två nätter. Så det kan ju inte vara så mycket jag behöver . Men det spelar ingen roll. Jag skjuter på det och så blir det i sista sekunden.

Förhoppningsvis är det som jag vill ha med mig rent.

I morgon 5.45 blir jag upphämtad för att bege mig till Danmark på studiebsök. kul ska det bli. Dessutom "åker jag bara med" . Har inget ansvar utan allt är redan ordnat och planerat. Ibland skall man ju ha det så med.

Så det blir tre rätt så överkomliga arbetsdagar må jag säga. Dessutom skall det bli intressant att se vad våra nordiska grannar hittar på inom yrkesområdet.

alldeles för lång dag - so what?

jag är väldigt nöjd med mig själv. Har kommit en bra bit på väg när det gäller en jobbgrej jag verkligen har skjutit på. Då känns det OK trots lång dag.

Sen kom jag hem och kollade e-posten allt har klaffat när det gäller minisemestern med ett par av våra vänner. Köpenhamn skall avnjutas under två dygn.
Louisiana med kul utställning är precis vad jag behöver.

Man behöver saker att se fram emot. Nu har jag bara ett i-landsporblem att ta itu med och det är att boka in åt käckt till familjen under sommaren.... Hur det nu ska gå till med alla motstridiga viljor.

Resten av arbetsveckan känns tämligen överkomlig. Studieresa till Danmark i dagarna tre. Förhoppningsvis har vi nu också bokat om hemresan så att det inte blir så sen hemkomst som först planerat.

Nu känns det som om energin sprillat till. Jag ska nog ta ett varv i spåret.

synpunkter på esc - dagen efter

Först i allmänhet 

  • för många låtar - jag somnade efter 20
  • trots det så fick man sig några goda skratt  - Bosnien Hercegovina t.ex.
  • fruktansvärt övertaggade skrikiga programledare
  • förra årets vinnare har en fantastisk röst

Sen Sveriges insats i synnerhet


i väntan på

eurovision song contest så försökte maken förklara för mig hur det fungerar när man ska rätta v75-lappen. VI hade i alla fall 4 rader med fem rätt vilket renderad den oerhörda summan av 64 kronor. Vilken vinst! Men jag förstod ändå inte hur det fungerade med rättningsnyckeln.

Nu återstår  frågan om vem som vinner kvällens drabbning. Jag har ingen som helst uppfattning då jag inte har hört mer än några bidrag från semifinalen i torsdags. Här hemma i soffan var vi alla fall rörande överens om att Charlotte Perelli har ett mycket - vad ska man säga - intressant utseende. Sonen spekulerade i botox i pannan. Jag konstaterade att det inte var särdeles mycket överflödigt fett som syntes... Ja, ja hon sjunger i alla fall inte dåligt.

Sen måste jag göra en liten träningsuppdatering. 
- Måndag core + 5,5 km löpband
- Onsdag 75 min spinning
- Fredag två varv i spåret hemmavid c:a 9,5 km
- Idag, lördag, styrketräning

Nu är det snart dags för räkor och sen soffan och melodifestival!

våryra

verkar jag ha drabbats av. Nej jag skojar. Jag känner mig bara rätt nöjd med dagens övningar.

Men först de sista vårbilderna i
Evans Visa våren- utmaning. Jag har gjort det lite lätt för mig och tog lite bilder i vår lilla radhusträdgård. Den är mer vild än den borde vara, men väldigt lummig!


Smörbollar tycker jag mycket om.
  

I resten av "planteringen" härskar midsommarblomstrerna ohämmat. Tillsammans med lite blåklint.
  

Äppleträdet har sett bättre dagar men blommar alltid ohämmat oasett hur mycket vi beskär det, så jag avslutar med en bild på en blommande äpplegren.


Vad var det mer jag var så nöjd med idag?
1. Vi var på gymmet när det öppnade och hann med en timmes styrketräning innan
2. Städning på barnens skola. Den var klar klockan 11.
3. En sväng ner på stan vilket alltid är trevligt
4. Städningstemat fortsatte här hemma. Jag och dottern hjälptes åt.

Så nu kan man se fram emot att njuta av kvällens höjdpunkt på TV som är CSI + Brottskod  försvunnen. I ett "crossing" avsnitt. Trevligt tycker jag.

är det inte konstigt?

När meterologerna spår dåligt väder. Då stämmer det ALLTID!

Det skulle bli molnigt framåt eftermiddagen och hur ser det ut nu? Just det molnigt.

Sen påstås det att solen skall komma tillbaka på kvällen. Det är väl en sista suck innan väderomslaget är totalt. Ska bli spännande att se om det blir så.

Jag tror alltid på något sätt att när vi har fått fint väder så har det kommit för att stanna. Fast jag förstår ju, när jag tänker efter att det inte är så. Vi bor inte i en sån del av världen. Vi kommer alltid att få leva med att det ändrar sig. Vädret alltså.

Men det har varit en fantastiskt härlig helg. Det är lättsamt med bra väder.

____________________________________________________________________________________________

Uppdatering lite senare (halv åtta):
Nu har jag suttit på altanen och läst. Solen kom tillbaka.
Så de har rätt åt andra hållet också. Meterologerna alltså!

Men snart är det ny arbetsvecka och så länge det inte regnar småspik är jag nöjd.

dammsugarproblem och rabarberpaj

hmm just nu är det vad jag har ätit, paj, alltså. Då och då får jag ett husmoderligt ryck. Rabarberpaj är gott.  Jag gjorde en smulpaj och serverade den med vaniljsås. Smuldegen var gjord på vetemjöl och fiberhavreggryn. och därtill en näve pärlsocker. Det blir väldigt gott. Tyvärr glömde jag ta kort på den så ni får ingen bild att dregla över.

sen var det ju det här med dammsugaren.... jag satt på den för att snabbt få lite bättre golvmiljö... Den lät som värsta REAmotorn. Efter lite funderande insåg jag att jag i min nit häromdagen när jag tvättat av hepa-filtret satt tillbaka det när det inte var riktigt torrt.... det är inte bra. Åtminstone hoppas jag att detta var förklaringen. Nu ska jag torka filtret med hårtorken och hoppas på det bästa.

att tävla och segla

det blir inte så mycket tid på gymmet sådana här dagar. Det känns nästan hemskt att gå in och träna när man kan vara ute. Det blir många promenader med hunden och en och annan runda i spåret.

Jag är en rätt så tävlingsinriktad person så det mest perfekta är att få någon framför mig i spåret som springer nästan lika snabbt som jag. Det är svårt att låta bli att springa i kapp. Då tänjer man sig litet och presterar lite mer.

En gång för några är sen hände det en mörk vinter kväll. På rakan nere vid sjön såg jag en man, ett antal år äldre än jag som var ute och sprang med stavar. Sakta men säkert närmade jag mig honom och så var jag om. Yes. Men tror ni inte han ökade farten och hängde på. Och sen efter en stund sprang han upp bredvid mig och sa "Nu sackar du".... Vi sprang vidare och pratade lite. Han tränade för vasaloppet och vips så sa han hej och sprang iväg. Så kan det gå. Man ska inte döma någon utifrån det första intrycket.

Nu har jag ätit och umgåtts med sonen en stund. Dags att krypa till kojs. I morgon ska jag jobba och på eftermiddagen hämta dottern som har varit ute och seglat med skonaren Ingo i dagarna tre.


Vilken tur de har haft med vädret!

glad för det lilla....

Nu har jag lyckats få tillbaka min profilbild. Inte så lite nöjd med mig själv ska jag säga. En sak som jag tycker är sämre med den nya plattformen är att man inte kan förhandsgranska sina ändringar. Det är lite nervöst tycker jag som inte har förstått hur man ska göra en säkerhetsbackup.

Men det värsta som kan hända är en väldig oreda på bloggen alternativt att den raderas. Lite tråkigt vore det men inte världens katastrof.

finns jag eller finns jag inte?

Fick precis ett mail från väninnan som undrade vart min blogg tagit vägen? Finns den inte tänkte jag? Men jag ser ju den själv och några har ju lämnat kommentarer så det finns ju några till som kan se den.....

Sen kom jag på att detta var väl en extremt dum fråga att ställa på sin blogg. Om den inte syns lär jag ju inte få något svar?

Så nu blir det i-landsproblem två dagar i rad. För om bloggen finns eller ej måste väl vara att betrakta som ett sådant?
Eller kanske inte?

Efter flytten syns inte min profilbild. Det är ytterligare ett litet problem som irriterar mig. Så nu blev det två problem i ett inlägg :)


fyra dagar går fort...

Nu har dessa fyra dagar förflutit. En lagom blandning av skratt, socialt umgänge, träning och god mat. Långa diskussioner har vi också haft. Ledigheten har varit bra.

Nu till veckans i-landsproblem. Vart skall vi åka på semester? Barna har inte varit så intresserade av något som vi har föreslagit och till slut så bestämde vi oss föratt inte åka på charter. Men något skall vi hitta på. Men vad?


ska vi införa köpstopp?

frågade maken idag när vi satt på cyklarna på väg ner till stan för att köpa jacka. Varför det frågade jag? Du kan ju behöva en utmaning sa han....

Till saken hör att jag under de senaste veckorna/månaderna verkligen allvarligt har funderat på hur vi här hemma hos oss förhåller oss till konsumtion. Varför köper vi saker? Vad är det vi köper som vi verkligen behöver? Hur ofta är det på det viset att man verkligen längtar efter att kunna köpa nåt som man vill ha. Oftast hinner man inte med själva känslan av att längta innan man vips har köpt det.

Utifrån dessa tankar har jag ändrat en hel del på mina egna konsumtionsmönster. Min idé är att jag endast skall köpa sånt till mig själv som jag behöver. Så därför tar jag en titt i min garderob innan jag t.ex. köper en ny jacka. Den jag hade förra året kanske fungerar utmärkt bra även detta år. Varför skall jag då köpa en ny?
Jag har också inventerat mitt badrumsskåp för att se vad som gömmer sig bland allt man samlat på sig. Är det användbart så använder jag det, om inte så slänger jag.  Och sen kan man köpa nytt.

Men därifrån till att införa köpstopp känns steget lite långt.

andra maj

helt klart bättre dag än första maj. Alla här hemma är lite gladare. Egentligen var det en rätt bra dag igår också. Fast det regnade. Sonen vann ju sin fotbollsmatch med 15 -1. Visserligen "sög" (jäkla ord förresten)  motståndarna men seger är ju ändå seger. Så det borde ändå lättat upp stämningen något. Men här var lite allmänt tungt. Jag hade lite ont i halsen, vilket alltid har en dämpande effekt på mitt humör. På kvällen plockade jag fram "Zigenarnas tid" vilket inte precis är en humörmässigt lyftande film. Men den är bra.

Idag är en betydligt bättre dag. Först på morgonen löste vi lite privatekonomiska beymmer. Dvs sade upp ett kreditkort. Lätt som en plätt när man väl tog itu med det. Och plötsligt hade vi sparat 480 kronor. Inte att förakta. Det vänliga företaget hade aviserat att årsavgift var i antågande. Så då sade vi genast upp detta kort.

Efter dessa bestyr och frukost så var vi en tur till gymmet (fast jag vet att en del tycker att detta är helt överflödig information så skriver jag om det ändå). Vi gjorde ett styrketräningspass. Det var bra för mig. Både till kropp och själ.

Sen hoppade vi på cyklarna för att köpa en vår/sommarjacka till maken. Vi hittade en på Dressman för 399 kronor. Himla bra. De har just denna vecka nån slag allmän rabatt på alla jackor oavsett pris. De måste ha en alldeles oerhörd vinstmarginal på sina produkter....

Sen var vi lite på bushumör och klockan började ju närma sig 16 så varför inte en aw så här på fredagseftermiddagen tänkte vi. Även om man inte har jobbat. Man kan ju alltid kolla om det är någon man känner på den lokala puben. Så vi stegade in och det var det. Men ingen som vi hade väntat oss. Utan makens brorsdotter med familj. Det låter ju lite suspekt med syskonbarn så där. Nu är makens bror betydligt äldre än maken och det innebär att brorsdottern är i min ålder. Vi fick en riktigt trevlig pratstund medan vi drack varsin pilsner. Bland annat kom vi in på ämnet föräldraskap. Detta apropå att dottern är i Malmö och hur man som förälder hela tiden måste balansera när det gäller att lita på och begränsa. Det är inte helt enkelt. Och som en i sällskapet sa. Man vet ju hur det själv var att vara tonåring. Så länge sen är det inte man själv var där. Man får ju använda sina egna kunskaper och erfarenheter. Det är just det.... Men så länge det går bra så går det ju bra. Samtalet flöt vidare och vi kom in på frågan om man kunde få hjälp av de föräldrautbildningar som finns... Och det kan man ju verkligen fundera över.

En tanke jag själv fick efter detta var att det är intressant hur vi idag erbjuds en massa olika sätt att intellektuellt hantera problem i vår vardag. Och varför det är så vi hanterar det. Jag tror att det beror på att vi har för få relationer där vi kan vända och vrida på vår oro. Att vi ställer höga krav på oss att klara oss själva och inte be om hjälp. Att gå en kurs blir då plötsligt en accepterad lösning.

Nu har vi precis hunnit  med att inmundiga en alldels förträfflig grillmåltid. Grillade kotletter med en sallad bestående av nykokt och varm  Risoni, fetaost, soltorkade tomater, lite olika slags sallader, oliver. Ja man tager det man haver hemma.

Solen skiner och det är härligt väder. Vad kan man mer begära av en ledig dag?

apropå första maj

I aftonbladet skriver idag Lotta Gröning tänkvärda tankar kring denna dag. "Postkodlotteriet är vårt hopp!"

Ja,  man kan verkligen fundera vart vi är på väg. Är målet och meningen att vinna högsta vinsten i postkodlotteriet för att på så sätt känna oss lyckliga?

Hur vill vi att vårt samhälle ska se ut? Och på vilket sätt är vi - du och jag - beredda att försöka förändra det?

Det är ju lätt att tycka en massa och ha synpunkter och åsikter. Men handen på hjärtat..... vad gör vi - konkret?

Sverige idag börjar bli ett samhälle för dem som är perfekta. De som orkar med och inte behöver stöd från samhället. De som "klarar sig själva". Ända fram till dess att plötsligt en dag så händer nåt som man inte hade förutsett. Något som det inte gick att försäkra sig mot. Och då är man snar att utgå från att nu ska jag få tillbaka det jag har betalat i skatt.... Har jag betalt har jag mer rätt än den som inte har betalt så mycket. Men nu är det ju inte riktigt så det fungerar. En del behöver mer en del behöver mindre. Men vi är alla beroende av att vi gemensamt bidrar till den gemensamma ekonomi. Och då ingår ju också att inte roffa åt sig mer än man har rätt till.

Mona Sahlin sa en gång "det är häftigt att betala skatt" Kanske var det inte det bästa hon har sagt. Men det är väl ändå ett sådant samhälle vi vill ha. Ett samhälle som inte har ett allför finmaskigt nät utan fångar upp en innan man slår i marken.

Lasse B funderar i sin blogg över vart vi är på väg. Och jag kan inte annat än stämma in i att om vi lite mer började tänka med hjärtat än med plånboken skulle vi få ett mer hållbart och livsbejakande samhälle.


dripp dropp demonstration

har det varit mest hela dagen. Dagen började med att dottern gav sig av med tåget mot Malmö. Där är det URIX Åsiktsfestival för ungdomar mellan 13 och 18 år.

Sen somnade jag om. Det blev lite sent igår kväll. Att man aldrig lär sig!

Mitt på dagen var här lugnt och fint. Maken försvann iväg till träning och sonen på fotbollsmatch. Mor och far tittade in och fick en kopp kaffe med mina hembakta bullar till.

Annars har dagen varit riktigt slö. Och som sagt regnat har det gjort. Ändå verkar det som om människor har kommit iväg för att demonstrera. De senaste åren har det inte blivit så mycket demonstrerande. Och en dag som denna var det inte ens väder som lockade till att bege sig iväg för att åtminstone lyssna på talarna.

högt och lågt

men mest högt gick kvällens diskussioner.

Det man kan konstatera är att livet är verkligen inte svart ellr vitt.

En på det hela sammantaget trevlig kväll.

I morgon åker sextonåringen till Malmö. Kommer åter på söndag. Många dagar att bekymra sig över.

Men man får väl tro att det går bra.

Nu är det dag att sova. Härligt att se fram emot fyra dagars ledighet. Det kan jag behöva.

hits