Under ytan...

Ja, är jag en sökare fick jag snabbt omformulera makens fråga. Tanke. Ja det är jag nog. Vad är jag, varför finns jag? Kort sagt vad är meningen med allt.

De senaste dagarna har jag ägnat åt ett stillsamt funderande... Jag skulle verligen överdriva om jag sa att det är fråga om ständiga och omvälvande tankar för det är inte så. Men faktum kvarstår. Jag är oerhört nyfiken och fascinerad av människor som verkar vara så klara och veta och så trygga i det de säger att de tror på. Jag kan bli lite avundsjuk.

Annars en omväxlande dag. Upp i hyfsad tid. Iväg på bokmässan. Där odlade jag mina djupa funderingar genom att bl.a. lyssna på ett samtal kring "Religionen återkomst i samhället". Spännade tankar från fyra, inbördes, rätt olika månniskor. Ett brottstycke: Kvinnan från  UD beskrev en fråga man arbetat  "Europa och Islam". Vad sägs om balansen? Vad har religionen att tillföra och vad finns det för risker. 

Kom hem med en packe böcker. Nu klarar jag mig flera veckor framåt.

Annars präglades dagen av atmosfäriska störningar och annat.