överlevde
första arbetsdagen. Som Olsson påpekade så hjälpte det ju dock något med att det ösregnade hela dagen. Dagsregn är annars våldsamt deprimerande tycker jag. Men just första arbetsdagen så ger det ändå en viss motivation att:
1. gå dit - man kan ju inte stå utanför och tveka för länge i ösregnet - bara att öppna dörrren och gå in
2. stanna hela dan - av sammaskäl som ovan.
3. tänka att det kunde ha vart värre. - eller kunde det det?
Så nu är det bara typ 11 månader till nästa längre semester . *suck*
Nu är det bara dags att gå och lägga sig. En kul grej hände faktiskt på jobbet idag. När jag gick därifrån så stod det ett anslag. Ni som kommer tidigt i morgon får gå in genom huvudentrén eftersom personalingångens lås krånglar.... ha, skönt då behöver man inte ens överväga en tidig inflexning.