äntligen fick jag pröva laggarna
Nu är det kväll och jag ser tillbaka på en händelserik lördag. Vaknade halv sju.... sonen skulle upp på fotbollscup. Var klarvaken. Vad göra? Jo jag läste klart min isländska deckare... den slutade i princip så som jag hade trott/hoppats i c:a 100 sidor. Sen kan man fråga sig om det är bra eller dåligt.... Hann med att se sonens sista match. Just den förlorade dem och sen var de ute ur cupen. Sedan kom den ovan nämnda skidturen. Men det var inte slut med detta. Jag och dottern och hennes kompis tog bilen till IKEA. Nu har vi investerat i förvaringsprylar. Så kanske det kan bli ordning nån gång i vårt hem :)
Nu har vi precis avslutat en riktigt trevlig middag ihop med alla de hemmavarande barnen. Vi har haft riktigt roligt. Skrattat och pratat om väsentligheter. Det är verkligen fantstiskt hur det kan bli ibland. Sen ska vi se på Ninas resa. Och ja. Jag känner mig faktiskt väldigt glad och lycklig.
Fick "förmånen" igår kväll att umgås med vår tonåring.....Oscar hade två timmar "över" för sina föräldrar :)
Nu har jag läst om vårdgarantin och 90-dagars regeln samt skrivit brev till sjukvården att Sahlgrenska faktum bryter mot lagstiftningen som funnits sedan 2005
den stora frågan är: är det skönt eller tråkigt med förutsägbara saker och skeenden? är en tappad kontroll lika med nära-döden-upplevelse?
det där med att veta hur filmen eller boken slutar är precis som du säger, skönt och tråkigt på samma gång. ungefär som det där med äckelspännande. ja, oliver om du minns.
Tänkte så som du helena,skönt o tråkigt,men om den slutar med en massa ???blir man????tror ändå på skönt och tråkigt.
very nice gutta. I think that we shall overcome. like the "almost" president said. [hug]