Under ytan...

Tiden rinner väg snabbt som bara den. Det tycker jag i och för sig den brukar göra ofta. Men det blir mer kännbart i semestertider. Dagarna bara rullar på. Det är inte heller någon större skillnad på om det är måndag eller fredag. Näst sista semesterveckan. Lätt ångest.

Ångest är ett ord som har fölorat en del i valör. Det är ju inte riktig ångest jag känner för att livet snart skall inordna sig i normala banor. Det är väl bara lite allmän ruelse, av typ luthersk art, för vad dessa dagar försvann....

Jag har haft en bra dag. Jordnötssåsen blev smaskig. Det tyckte alla så den tog slut. Kycklingen blev god och inte alls torr. Nu är det dags att ägna sig åt den spännande boken.